Författararkiv: alle9610

Slutet på ett äventyr, början på ett annat

Nu har jag spenderat cirka 3,5 vecka här i Te Puke och det börjar bli dags att ge sig ut på ett nytt äventyr. Dessa veckor har mestadels innehållit jobb och de få lediga dagarna har vi minst sagt tagit vara på. Jobbet i sig har inte varit det mest givande, jag har mest stått vid ett bord och kvalitékontrollerat kiwibär i cirka 10 timmar per dag. Däremot har jobbet medfört många nya bekantskaper med andra arbetskamrater. Folket på jobbet kommer från alla världens hörn, främst tyskar men även holländare, tjecker, indier, kineser, sydostasiatar, sydamerikaner mm. Medan vi från Europa bara är här för att tjäna lite pengar som vi sedan ska spendera på nöjen är det många asiater som är här för att jobba ihop pengar åt familjen medan andra försöker bli nya zeeländska medborgare, ganska stora kontraster! Det har iallafall blivit många kulturutbyten vilket har varit spännande. Har både fräschat upp mina spanska kunskaper samt lärt mig lite indiska och kinesiska. 

När det regnar kan kiwibären inte plockas vilket gör att vi får ledigt. Detta hände bara två dagar under dessa tre veckor vilket var välbehövligt för oss arbetare. En av dagarna gick åt till att förbereda lunchlådor och tvätta medan den andra dagen erbjöd lite mer spännande upplevelser. Den bjöd på det man gör när man inte har något annat att göra i detta land, bergsvandring! En halvtimmes bilfärd från Te Puke ligger Tauranga vilket är den största staden i distriktet Bay of Plenty. En stadsdel i denna stad kallas Mount Maunganui och ligger precis vid botten av ett berg med samma namn. Det var alltså detta berg som bestegs med tre tyskar och en tjeck under den lediga dagen som dessutom bjöd på strålande solsken. (Dagen innan hade det regnat och frukten var fortfarande blöt vilket förklarar varför vi var lediga för er som undrar.)

Berget tog cirka en halvtimme att bestiga så ingen 8 timmars vandring denna gång. Utsikten var dock lika slående som alltid och från berget såg man över hela Tauranga. Väl nere igen blev det en tur på områdets huvudgata som innehöll både restauranger och affärer. En av kvällarna efter jobbet blev det dessutom after work på ett lokalt ölbryggeri på denna gata. 

I skrivande stund håller jag på att packa mina saker för att imorgon (lördag) bege mig till Auckland  och sedan vidare till Australien. Tiden här i Te Puke har verkligen varit suverän och boendet jag hittade genom en arbetskamrat har varit super! Värden Barbara har varit hjälpsam och bjudit på mycket gott från trädgården däribland en supergod tomatsoppa endast gjord på egen skörd. Har även bekantat mig med den sydkoreanska och mexikanska kulturen genom de andra gästerna här i huset. Har exempelvis listat ut att mexikanare älskar majskolv vilket de äter till både frukost, lunch och middag. 

Nästa gång jag skriver blir det bilder från Australien istället, vi hörs!


25 Mars – 1 April: Hawaii

Då har jag äntligen en ledig kväll att skriva lite om resan till Hawaii som jag gjorde under april månad. Denna resa organiserades av företaget Explore America vilka jag hade hört talas om genom en kompis som också är i USA på utbytesår. Det var ett trettiotal utbytesstudenter från olika nationaliteter som begav sig till Hawaii i hopp om sol, bad och lite surfing. På plats fanns tre ledare som hade ett fullspäckat schema för oss studenter.

Dag 1  

Det var dags att ge sig av från DFW International Airport för att flyga via San Fransisco till Hawaii. Efter åtta timmar landade jag i huvudstaden Honolulu som är belägget på ön Oahu. Hawaii består av åtta huvudöar där två av dessa har en flygplats. Vi spenderade hela resan på ön Oahu vilket var en riktig upplevelse. Efter att ha checkat in på hotellet fick vi lite fritid att göra vad vi ville. Jag och två andra studenter från Italien och Tyskland var de första på plats och vi kunde inte motstå att ta några raska steg ner till stranden som låg på promenadavstånd från hotellet. Det var en solig dag och vi möttes av paradisstranden Waikiki Beach efter en fem minuters promenad. Denna strand ligger framför höga byggnader mitt i Honolulu och i bakgrunden reser sig bergiga vulkaner. Dessutom var det 30 grader, klarblått vatten och ute på vågarna blickade vi Hawaiis signalement, surfing. Under dagen droppade det in allt fler studenter på hotellet och runt nio på kvällen hade alla anlänt. Varje kväll fick vi en matkupong för att gå att käka på en restaurang i närheten. Efter restaurangbesöket gick vi runt i Honolulu för att lära oss staden. Allt i Honolulu var väldigt centrerat och vi både lika när stranden som shoppingstråket. På kvällen fick vi också möta våra rumskompisar. Jag bodde med min tidigare utbyteskompis som jag träffade i New York Jakob, en norrman som hette Aksel och även Thomas från Tjeckien.

Dag 2                                                      

Denna dag var det dags för en guidad tur runt ön med buss. Vi steg upp tidigt på morgonen för att äta frukost på en närliggande restaurang och sedan bege oss ut på vår utflykt. Under bussturen åkte vi förbi allt från kritvita stränder till klippiga vulkaner och klarblått vatten. Vi stannade på flera ställen så som utkiksplatser, små byar, ananas plantage och ett annat plantage där de odlade macadamianötter. I en av byarna köpte vi isglass toppat med bruna bönor vilket inte var någon höjdare men i alla fall värt att testa. På macadamiaplantaget hade de nötter smaksatta med alla olika sorters ingredienser. Jag testade nötter som smakade kaksmet, vitlök, honung och testade även på att knäcka några naturella nötter. I det tropiska klimatet på Hawaii kan man inte bara odla macadamianötter utan även söt och syrlig ananas som vi provsmakade. Vi stannade och åt lunch på en strand för att sedan köra vidare till norra kusten. Det är på norra kusten som de stora vågorna finns och det är dit de professionella surfarna söker sig. Det finns dock inte höga vågor året om utan mars är sluttampen på surfsäsongen. Jag fick klart för mig att ön inte är så stor, det tog cirka 30 minuter att köra från södra kusten där Honolulu ligger till norra kusten. På kvällen fick vi fritid att göra vad vi ville och tog vara på tiden genom att ta ett kvällsdopp i solnedgången och lyssna på musik på Waikiki Beach.

Dag 3

Dag tre innehöll en tur till den urgamla vulkan kratern Diamond Head som är inaktiv idag. Det var en brant stig till toppen av kratern men med musik i ryggsäcken gick det galant. För att komma ända upp till utkiksplatsen var man tvungen att gå igenom tunnlar och klättra igenom en bunker. Denna strategiska plats hade tidigare använts av militären som utkiks- och försvarsanläggning. Väl uppe på utkiksplattformen möttes vi av en helt otrolig utsikt över havet och Honolulus höga byggnader. Denna vy kommer jag inte glömma i första taget! Detta plats var en populär turistattraktion och jag träffade två andra svenskar utbytesstudenter på toppen. På eftermiddagen tog alla i gruppen en efterlängtad surfinglektion. Det kanske ser lätt ut på tv men att fånga vågen i rätt tillfälle var något jag fann väldigt svårt. Det gäller att tajma vågen, paddla och ställe sig upp vilket jag lyckades med fyra gånger. Väl uppe på brädan var det läckert att bara glida med vågen in till stranden. På kvällen tog vi med ett par högtalare till stranden och njöt av kvällslivet i solnedgången.

Dag 4 

Pearl Harbor stod på schemat för dag fyra. Innan bussen tog oss till denna militärbas som ligger lite utanför Honolulu åkte vi på en guidad tur genom staden. Första stoppet var vid Hawaiis State Capitol som hade formen av en vulkan. Efter detta vi fick se den enda kungliga platsen i USA vilket var den tidigare hawaiianska drottningens slott som ligger mitt i Honolulu. När Amerikanerna invaderade ön blev drottningen inspärrad i källaren i 18 år på grund av att hon inte accepterade öns nya ledare. Hawaii är den nyaste av de 50 amerikanska delstaterna.

Pearl Harbor ligger i en liten vik vilket är strategiskt viktigt för basen. Det är ingen tillfällighet att USA har en stor militär flotta på Hawaii. Ögruppen ligger mitt i Stilla Havet och var mycket viktig under andra världskriget och i kampen mot Japanerna. Söndagen den 7:e December attackerade japanerna Pearl Harbor och sänkte flertalet skepp. En av dessa, USS Arizona, ligger under vattenytan som en monument som man var tvungen att åka båt till för att kolla på. Vraket läcker fortfarande olja vilket man kunde se på vattenytan. På anläggningen fanns även utställningar om attacken och vi steg också ombord på en ubåt. Pearl Harbor är än idag en viktig militär bas för USA och många amerikanska soldater är stationerade här.

Under sen eftermiddag åkte vi till en gigantiskt köpcentrum i Honolulu som var byggt så att delar av centrumet var utomhus. Då det är varmt i Hawaii året runt så gör det inte så mycket att det inte finns tak över huvudet här och där. På köpcentrumet åt vi även middag på Bubba Gumps som är känt från filmen Forrest Gump. Här åts det goda friterade räkor och servitörerna höll även en frågesport om just Forrest Gump.

Dag 5 

På dag fem begav vi oss till en av ön Oahus bättre stränder där man behövde betala inträde för att äntra stranden. Stranden tillät inte heller större grupper vilket gjorde att vi var tvungna att dela upp oss i separata grupper för att få köpa en biljett. Stället var omringat av klippor och ute i vattnet fanns stora korallrev. Alla i gruppen blev tilldelade snorklingsutrustning som vi snabbt satte på oss för att sedan simma ut till korallerna. Jag och min norska rumskompis Aksel såg en ganska imponerande sköldpadda. Annat än sköldpaddan var det inga jättehäftiga fiskar men stranden var i toppklass. På eftermiddagen fick vi fritid och vi tog då tillfället i akt att surfa utan instruktör. Det gick väl hyfsat!

Dag 6

Denna dag spenderades mestadels på Waikiki Beach med sol och bad. På kvällen åkte hela gruppen till en hawaiiansk fest kallad Luau. Denna fest anordnades av hawaiianer som visade upp sin traditioner på en häftig plats med utsikt över havet. Man kunde testa på flera lekar, hawaiiansk hula-hula dans och kasta spjut. Under kvällen bjöds det även på hawaiiansk mat så som griskött tillagat på ett speciellt sätt. Kvällen avslutades med en show där ursprungsbefolkningen både spelade musik, dansade och jonglerade med eld.

Dag 7 

Sista hela dagen i paradiset spenderades på havet. Vi delades upp i två grupper för att ge oss ut med katamaran på det klarblåa vattnet. Vi såg ett antal sköldpaddor men delfinerna och valarna var skygga. Efter en stund ankrade katamaran och vi fick hoppa ut från båten rätt ner i vattnet. Trots tio meters djup såg man ända ner till botten. Dagen avslutades på Hard Rock Café där vi spenderade sista kvällen tillsammans.

Dagen därpå åkte alla i gruppen hem till sina respektive delstater. Innan flyget gick hann jag och några andra med ett besök på restaurangen Cheesecake Factory och även köpa lite souvenirer. Två andra från Norge åkte med samma flyg som mig till San Fransisco där vi åt tillsammans för att sedan skiljas åt. Detta förblir en oförglömlig vecka! Härliga människor från hela världen på ett mestadels soligt Hawaii är svårslaget!

När jag kom hem var det endast två dagar innan familjen anlände till Dallas för ett besök.

Hawaiiansk ordlista:

  • Aloha – Hej, detta ord går att använda lite när som om man vill vara trevlig vilket är perfekt för mig som nybörjare i hawaiianska
  • Mahalo – Tack
Waikiki Beach

Waikiki Beach

Rumskompisar. Jag, Jakob från Sverige, Aksel från Norge, och Thomas från Tjeckien.

Rumskompisar. Jag, Jakob från Sverige, Aksel från Norge, och Thomas från Tjeckien.

IMG_2554

Macademianötter

Macademianötter

IMG_1544

Doles ananans plantage

Doles ananans plantage

En större del av gruppen

En större del av gruppen

Uppe på Diamond Head

Uppe på Diamond Head

Uppe på Diamond Head med Honolulu i bakgrunden

Uppe på Diamond Head med Honolulu i bakgrunden

Isglass med bönor

Isglass med bönor

Surfing

Surfing

IMG_1868

Jakob, Jag och Håkon från Norge

Jakob, Jag och Håkon från Norge

En staty på Waikiki Beach

En staty på Waikiki Beach

Hawaii State Capitol som ska likna en vulkan

Hawaii State Capitol som ska likna en vulkan

Den enda kungliga platsen i USA

Den enda kungliga platsen i USA

IMG_2797

I bakgrunden Hanauma Beach där vi snorklade

I bakgrunden Hanauma Beach där vi snorklade

IMG_1811

Lenaic (Frankrike), Javier (Spanien), Tora (Norge), Okänd (Norge), Theoline (Norge), Martine (Norge), Håkon (Norge).

Lenaic (Frankrike), Javier (Spanien), Tora (Norge), Okänd (Norge), Theoline (Norge), Martine (Norge), Håkon (Norge).

Ubåten som vi steg på

Ubåten som vi steg på

IMG_1728

IMG_1749

USS Arizona monumentet, Pearl Harbor.

USS Arizona monumentet, Pearl Harbor.

Rester från USS Arizona som sticker upp ur havet

Rester från USS Arizona som sticker upp ur havet

IMG_1885

En Hawaiiansk lek

En Hawaiiansk lek

Grrisen är färdiggrillad

Grisen är färdiggrillad

Luau, den hawaiianska festen

Luau, den hawaiianska festen

Ute på katamaranen, Honolulu i bakgrunden

Ute på katamaranen, Honolulu i bakgrunden

Hard Rock Café

Hard Rock Café

Ett kvällshäng på stranden

Ett kvällshäng på stranden

9-15 Mars: Spring Break

Det har hänt mycket sedan förra blogginlägget och jag ligger lite efter i skrivandet. Här kommer i alla fall en litet inlägg om Spring Break.

Det var med glada miner alla elever lämnade skolan på fredagen den 6:e mars. Det var nämligen dags för spring break, ett veckolångt lov som spenderas utanför Dallas för många. Majoriteten av de som reser någonstans under Spring Break åker till Colorado för skidåkning. Det är även mycket populärt att åka till Mexico med dess stränder och många turistorter. Jag och Nina följde strömmen och satte oss på måndagen i bilen för att köra den 13 timmar långa bilresan till Idaho Springs vilket ligger några mil utanför Denver. Bilresan dit var ingen höjdare och de vidsträckta öde åkrarna vi körde förbi gjorde inte upplevelsen bättre. Jag ska dock inte klaga allt för mycket då vi faktiskt korsade den kända motorvägen ”Route 66” och då vi började närma oss Denver kunde vi blicka ganska imponerande berg. Den digitala klockan i bilen visade 3.00 när vi äntligen trodde vi var nära det bed’n breakfast vi skulle bo på över natten. Den var så nära men ändå så långt bort då vägen dit var närmast omöjlig att hitta. Vi körde fel ett antal gånger innan vi tog beslutet att vända tillbaka ner i den närliggande byn för att få mottagning och ringa ägaren av stugan. Denna värd körde och mötte oss klockan 3(!) på natten för att vägleda oss. Snacka om gästvänlighet. Vi vaknade upp sent dagen därpå då vi hade sovit gott efter en lång bilresa. Vi befann oss 2300 meter över havet och när vi kom ut i vardagsrummet möttes vi av något helt fantastiskt. Utsikten genom de stora fönstren var helt otrolig, framför oss bredde snötäckta bergstoppar ut sig och vi insåg nu att stugan var byggd på en brant sluttning. Den gästvänliga ägaren hette Jette och var ursprungligen från Danmark. Vi hade gärna stannat kvar här några dagar till men hade de kommande dagarna hyrt en stuga nära skidorten Winter Park. Jette tipsade oss om en glaciär i närheten som vi begav oss till på vägen till Winter Park. Det krävdes en hyfsad kondition för att vandra den snötäckta vägen upp till glaciären och den tunna luften på nära 3000 meters höjd gjorde inte vandringen lättare. Nina stannade ett antal gånger för så kallade ”fikapauser” innan vi slutligen var framme. Den var en mäktig upplevelse att befinna sig på en glaciär omringad av snötäckta bergstoppar. Ett antal bilder togs innan vi begav oss ner till bilen och körde raka vägen till Winter Park.

De kommande två dagarna skulle spenderas i skidbacken. Vi bodde i ett lägenhetskomplex 15 minuter från backan vilket var perfekt. Nina testade på skidåkning för andra gången i sitt liv och jag agerade skidlärare första dagen. När Nina tillslut fick nog av ”plogandet” nerför barnbacken satte hon sig på en restaurang medan jag testade på de stora backarna i strålande solsken. Backarna i Colorado kan jämföras med de i Alperna och skidsystemet var ganska stort. Efter lunch lurade jag upp Nina i sittliften som faktiskt tog henne till en annan restaurang på högre höjd. Det var frid och fröjd tills hon skulle ta sig ner till byn igen. Det var med en mycket låg hastighet vi tillsammans hållande i stavarna ”plogade” oss ner till byn igen.

Nästkommande dag var det endast jag som åkte skidor medan Nina strosade runt bland affärerna i byn. Jag hann med att testa på de flesta backarna i systemet och även bestiga toppen av berget som låg på ca 3700 meters höjd. Det var ännu en lyckad dag i skidbacken som avslutades med lite shopping i byn.

På fredagen begav vi oss tillbaka till Dallas. PÅ vägen hem åkte vi igenom Denver för att kolla in Colorado State Capitol vilken var mycket lik motsvarande byggnad i Austin, Texas. PÅ vägen hem åkte vi även igenom Kansas som möjligtvis kan var Amerikas tråkigaste stat. Det enda som kunde blickas var öde, torr åkermark och då och då rullade några tumbleweeds över vägen. Bilresan både till och från Colorado var kanske inte den roligaste men jag lyckades i alla fall bocka av tre stater från min lista: Kansas, Colorado och New Mexico.

Route 66

Route 66

På vägen till Colorado

På vägen till Colorado

Utsikten från stugan vi bodde i första natten.

Utsikten från stugan vi bodde i första natten.

St. Mary's Glacier

St. Mary’s Glacier

Vandringen till galciären

Vandringen till glaciären

"Fikapaus"

”Fikapaus”

IMG_1361

Nästan framme

Nästan framme

IMG_1335

IMG_1340

Winter Park

Winter Park

Skidåkning

Skidåkning

På 3600 meters höjd.

På 3600 meters höjd.

IMG_1414

Colorado State Capitol, Denver.

Colorado State Capitol, Denver.

Kansas

Kansas

Januari – Februari: Fotboll och finbesök från Sverige

Den första månaden 2015 var ganska lugn; skolan rullade på och helgerna spenderades med kompisar. Efter jullovet tog även fotbollssäsongen sin början och matcher har spelats under både snöfall och 25-gradigt solsken. I slutet av februari fick jag ett två veckors fint Sverigebesök av Ludvig, min granne i Kalmar, som jag hann spendera tid med både i Dallas, Austin och San Antonio.

Senior All Night Party                                                                                                                                                                                                                              Jag vill börja att skriva om ett mycket roligt evenemang som skolan anordnade för alla seniors (sistaårselever) i januari månad. Som utbytesstudent på skolan har man privilegiet att få gå på alla senior-aktiviteter som anordnas trots att man är junior. Det så kallade Senior All Night Party anordnades av lärare och föräldrar i en stor lokal i Dallas universitetsområde. Under kvällen var det möjligt att testa på ett stort urval av aktiviteter och det bjöds även på pizza, tacos och friterad kyckling. Inte nog med att man blev utmattad av alla aktiviteter blev man också till slut lite sömnig då evenemanget varade från 23.00-05.00. Det fanns pingis, squach, basket, bubble soccer, black jack, klättring, volleyboll, zumba, billiard och jag hann med att testa det mesta. Min största bedrift uppkom vid black jack-bordet där jag vann 50 dollar. En mycket lyckad kväll!

Woodrow Soccer Season                                                                                                                                                                                                                          Jag vill också skriva lite om fotbollssäsongen som drog igång med ett intensivt spelschema efter jullovet. Vi har vanligtvis två matcher per vecka och spelar mot andra skollag i Dallas distriktet. Det märks att det läggs mycket pengar på skolsporter här i Dallas. Arenorna vi spelar på är gigantiska i jämförelse med de i Sverige, laget har fin utrustning och till varje match åker vi buss. Vi har även en betald lärare som håller i våra träningar vilket gör att träningarna håller en hyfsad nivå. Vi tränar två timmar varje dag efter skolan och träningen har visat säg ge resultat, vi ligger för tillfället i toppen av tabellen med fyra matcher kvar att spela.    

Besök från Sverige                                                                                                                                                                                                                                Och så var det den 12 februari och Ludvig landade på DFW airport i Dallas. Jag och Nina blev förvånade när vi träffade Ludvig väntandes på flygplatsen trots att vi var tidiga. Det visade säg att planet hade landat tidigare än planerat vilket inte gjorde oss någon större skada då vi trodde att det skulle vara försenat på grund av snökaosPå vägen hem från flygplatsen märkte Ludvig att det var till USA han hade kommit till, det gick inte att undgå att se en snabbmatskedja vilket håll man än kollade. Dessa vyer skulle sammanfatta en stor del av hans vistelse då den ofta präglades av just snabbmat. Mellan besöken på McDonalds, Wendys och Chick-fil-a hann vi faktiskt även med att hel del annat. Från att ha varit iskallt veckan innan lyckades Ludvig pricka in rätta vecka att komma i det så ”vädervarierande” Texas. För Ludvigs del bjöd första helgen i staterna på 25-gradigt solsken och vi tog vara på detta väder genom att ta en cykeltur runt White Rock Lake. Efter det tog vi oss till restaurangstråket på Grenville Avenue för att belöna oss själva med cola och en burgare. På lördagskvällen träffade vi några kompisar som vi spelade pingis med och gjorde upp en bonfire. Under söndagen hann vi med ett besök på en galleria för lite shopping och vi båda hittade amerikanska lag/college-kepsar som vi köpte. På söndagskvällen var vi bjudna på middag hos familjen Arnold där det bjöds på potatismos och långkok.

Under veckan när jag gick i skolan hängde Ludvig med Nina som var ledig. De två körde ner till Downtown Dallas bland skyskraporna och även till Farmers Market för att köpa lite färsk frukt. Medan de hade roligt utan mig satt jag vid skolbänken och bara längtade efter att det skulle bli torsdag då vi tre skulle ta vårt pick och pack och dra söder ut till Austin och San Antonio. Vi lämnade Dallas på torsdagsmorgonen för att köra den tretimmar långa bilresan till Austin. Ni undrar säkert om katterna var med, och JA det var de. På vägen stannade vi i universitetsstaden Waco för att träffa en av Ninas gamla professorer från hennes tid på college i Mississippi. Här testade Ludvig sin första så populära mac’n cheese i staterna som kan liknas vid en spaghetti carbonara. Väl i Austin lämnade vi katterna på hotellet som låg en liten bit utanför staden för att sedan åka och äta middag i centrum. Här träffade vi familjen Arnold som är bekanta med staden och bjöd med oss på restaurangen Hula Hut som ligger längs med floden som rinner genom Austin, Colorado River. Tro det eller ej, men där blev det en burgare för både mig och Ludvig. 

Dagen därpå åkte vi ännu en gång in till Austins centrum för att kolla in Texas State Capitol. I denna pampiga byggnad från 1888 tas alla beslut om Texas och dess lagar. Alla stater har sitt egna ”capitol” och fungerar som ett riksdagshus inom staten. Flertalet av dessa byggnader har samma arkitektur som Kapitolium i Washington DC inklusive det i Austin. Vi tog en titt i både rummet för House of Representatives och Senaten för att sedan dra vidare till San Antonio. I San Antonio bodde vi på ett hotell mer centralt och hade gångavstånd till centrum där även den så kallade The Riverwalk ligger. Att gå längs floden är som att gå i en oas då promenaden ligger en nivå lägre än all biltrafik. Detta är en konstgjord avvikande flod från den naturliga San Antonio River som rinner genom staden. Den avvikande delen byggdes för att undvika översvämningar i staden och är nu en populär turistattraktion. Längs promenadstråket finns mycket träd och växter men även många restauranger. Första dagen tog vi en guidad båttur på floden och testade även på den mexikanska maten som ska vara mycket god i San Antonio då staden ligger mycket nära den mexikanska gränsen. Vi åt både queso (smält ost), nachos och enchiladas för att sedan avsluta kvällen med en promenad till det upplysta The Alamo som vi fick veta historien bakom dagen därpå.

På lördagen åt vi frukost på den amerikanska frukostrestaurangen Dennys där de serverade den perfekt stekta baconen, högar med pannkakor och toast med smält ost. Det minnesvärda på detta stället var att Ludvig åt hela sex amerikanska pannkakor vilket är ganska imponerade även i amerikanska mått mätt. Efter den amerikanska standardfrukosten begav vi oss till The Alamo för att äntra stenbyggnaden där det fanns en utställning om detta historiska bygge. The Alamo har både använts som kyrka och en försvarsanläggning under frihetskriget mot mexikanarna under 1800-talet. Amerikanarna blev slaktade i slaget vid The Alamo men vann trots detta nederlag frihetskriget. Under dagen gick vi även på promenadstråket längs floden som ledde oss till en galleria. Floden snirklade sig nästan ända in i gallerian där det fanns lite alla möjliga affärer. På kvällen åt vi på en italiensk restaurang längs floden och satt i kortbyxor och t-shirt, vädret kunde inte ha varit bättre.

På söndagen när vi gick ut genom hotellet började det dugga lite smått vilket inte gjorde så mycket då det var dags att åka hem. Vi tog en favorit i repris och åt frukost på Dennys med pannkakor, bacon och ägg i mängder. På bilturen hem stannade vi på en outlet där Ludvig köpte några hörlurar medan jag inhandlade ett par högtalare. På hemvägen checkades även ännu en snabbmatskedja av på listan, denna gång Whataburger. När vi kom hem hade Ludvig endast två dagar kvar i staterna vilka spenderades i ett kallt och snöigt Dallas. Jag fick båda dagarna ledigt från skolan på grund av snö och vi begav oss till en galleria där nästan alla affärer var stängda. Dallasbor och snö är inte bästa kombon. Superkul att du kunde komma Ludvig och om tre månader ses vi igen!

Två veckor efter Ludvigs vistelse nalkades Spring Break och i skrivande stund ska jag snart börja packa för några dagar med skidåkning nedför Rocky Mountain i Colorado!

Snabbmatskedjor testade under Ludvigs vistelse:

  • Whataburger
  • Chick-fil-a
  • McDonalds
  • Wendys
  • Dennys
  • KFC
Några utbytesstudenter på och en amerikanare på Senior All Night Party. Från uppe till vänster: Vittorio (italien), Marcos (Spanien), Sofia (Spanien), Naike (Tyskland), Nick (USA). Från nere till vänster: Jag, Eva (Spanien).

Några utbytesstudenter på och en amerikanare på Senior All Night Party. Från uppe till vänster: Vittorio (Italien), Marcos (Spanien), Sofia (Spanien), Naike (Tyskland), Nick (USA). Från nere till vänster: Jag, Eva (Spanien).

White Rock Lake solnedgång

White Rock Lake solnedgång

Libertine Bar, Greenville Avenue.

Libertine Bar, Greenville Avenue.

Utanför Texas State History Museum i Austin.

Utanför Texas State History Museum i Austin.

IMG_1595

IMG_1599

IMG_1610

I bakgrunden The Riverwalk .

I bakgrunden The Riverwalk.

Samma plats som på förra bilden men på kvällen.

Samma plats som på förra bilden men på kvällen.

The Alamo upplyst

The Alamo upplyst

The Alamo

The Alamo

IMG_1654

IMG_1676

Mat längs floden

Mat längs floden

Upplyst kyrka

Upplyst kyrka

November – December – Semestertider

Nu har det ännu en gång gått ett bra tag sedan jag skrev något sist. Under denna tid har stora högtider här i USA firats; både Thanksgiving och jul. Veckorna innan jul är inte känt för att vara de mest händelsefattiga på året vilket verkar stämma här i USA också. Mellan kalkon och julklappar har en hel del annat hunnits med som ”graduations”, ”final exams” och några turer till Dallas massiva utbud av köpcentrum. Någon gång måste även 2014 ta sitt slut vilket det gjorde i Dallas med god mat och festligheter.

Om vi börjar med denna amerikanska högtid kallad Thanksgiving som firas den fjärde torsdagen i november varje år. Från skolan fick vi ledigt tre dagar vilka var välbehövliga då vi endast hade haft någon enstaka dag ledigt sedan sommarlovet. Högtiden är en gammal tradition som har sitt ursprung i kolonierna som bildades i Nordamerika under 1600-talet. Man ville tacka gud för den goda skörden och idag firas högtiden med familjen huvudsakligen för att uppmärksamma allt man är tacksam för. Då många invånare i Dallas ursprungligen är från någon annan del av landet tar många tillfället i akt och åker till släkten. Nina som bor 10 timmars bilresa från sin familj tycker att det är lite kort tid för att åka ”hem” och firar därför oftast Thanksgiving med vänner.

Dagen innan ”Thanksgiving day” fick jag för mig att springa Turkey Trot, en stort lopp som anordnas i Downtown. Jag klev därför upp klockan sju morgonen därpå för att förbereda mig och även på plats anmäla mig till loppet. Det slog slint i huvudet och jag anmälde mig till sträckan 8 miles (ca 1.3 mil) när jag egentligen hade tänkt att springa den korta sträckan på 5 km. Med inte ett moln på himlen startade jag loppet i ett hyfsat tempo. Förutsättningarna var perfekta, vad som inte var lika positivt var att jag knappt aldrig tidigare hade sprungit 1.3 mil och hade därmed ingen aning om hur jag skulle lägga upp loppet. Hur som helst gick loppet bra även om det var ett par möra ben som tog steget över mållinjen. Det var kanske inte det bästa loppet jag har genomfört men helt klart det häftigaste. Att springa med Dallas skyline framför sig i strålande solsken är något jag aldrig kommer att glömma. Efter loppet åkte jag och Nina till en kompis till Nina och åt Thanksgivingmiddag med hans familj. Vad serverades då på denna middag? Den nykokta kalkonen fanns så klart uppskuren på buffén. Till kalkonen serverades potatismos och en så kallad ”stuffing” innehållande lite ost, selleri, lök, vitlök mm. Buffén bjöd även på olika sallader och ett potatismos gjort på sötpotatis toppat med marshmallows vilket var något sött för mina svenska smaklökar. ”Ingen middag utan dessert”. Till efterrätt serverades en citrontårta och en chokladtårta. Nej, det fanns inte mycket utrymme kvar i magen efter denna högtidliga middag och en matkoma var oundviklig.

Efter Thanksgivinghelgen var det mindre än fyra veckor kvar till jul och det var mycket i skolarbete som var tvunget att lämnas in innan lovet. Sista veckan innehöll endast ”final exams” som är en prov på allt det vi gått igenom under terminen. Denna vecka tog även Chandler, Ninas systerdotter, ”graduation” från ”Boot camp” i Lawton, Oklahoma. Detta medförde att jag tog ledigt från skolan tisdag och onsdag för att kunna närvara på denna. ”Boot camp” är ett första läger in i militären och pågår i nio veckor. Under tisdagen var det en så kallad ”family day” då Chandler kunde tillbringa hela dagen med oss UTANFÖR basen. Maten på ”boot camp” var tydligen inte den bästa och de fick bara 10 minuter för att äta vilket medförde att vi tillsammans begav oss till en restaurang. Dagen fortsatte sedan med att Chandler gjorde några ärenden medan jag gjorde lite skolarbete på hotellrummet. Dagen avslutades sedan på en sushirestaurang. Under onsdagen var själva ”graduation”-ceremonin som var ganska långtråkig i sig men jag lärde mig åtminstone några olika grader inom den amerikanska militären. Chandlers militära karriär fortsätter sedan efter nyår i Arizona där hon stannar tills maj för att specialisera sig inom ett område.

När jag kom hem hade jag ett antal ”final exams” att ta igen innan jag officiellt kunde ta jullov. Julen spenderades i Tupelo, Mississippi, en tio timmars bilresa från Dallas. Det var här Nina växte upp och hon har en stor del av släkten kvar här. Vi bodde hos Ninas föräldrar som bor mitt i skogen med knappt några grannar. Ninas syster bodde 10 minuters bilresa därifrån i ett något mer civiliserat område. Andra kvällen åkte vi till Ninas morbror där vi hade släktmiddag med mycket mat och så klart efterrätt. Innan maten bad vi alla en bordsbön vilket inte alls är ovanligt. I staden fanns det nästan en kyrka i varje korsning och att vara troende är något som nästan förväntas här. Maten är också en viktig del i livet och det anses lite oförskämt att inte ta mat en andra omgång. Det var i alla fall vad Nina sa, så jag följde hennes råd med glädje. På julafton tog jag och Nina bilen till Memphis och Graceland som ligger en timmes bilfärd från Tupelo. Graceland är Elvis Presleys residens som numera ägs av hans dotter. Här tog vi en guidad tur genom huset som hade stannat i 60-talet. Utanför huset stod även hans två plan uppradade lika ståtliga som huset. Resan fortsatte sedan till paradgatan i Memphis ”Beale street” som var helt tom på folk. Vi lyckades hitta en restaurang som var öppen som tur var då vi var utsvultna. Gatan i sig var väldigt häftig med mycket neonskyltar och souvenir-shoppar, detta är som sagt ”the city of blues”.

Vi kom precis tillbaka till Tupelo för att hinna med en gudstjänst i kyrkan som Ninas familj går till. Här tog vi nattvarden och önskade varandra ”Merry Christmas”. Vi begav oss sedan till Ninas syster för att äta middag och genomföra den så viktiga presentutdelningen. Nästkommande dag (juldagen) är då amerikanarna firar jul och egentligen öppnar paketen. På kvällen begav vi oss till Ninas andra morbror för julbord och för att träffa ännu fler familjemedlemmar. Det var så många att det var omöjligt att hålla reda på alla, Nina erkände själv att hon har svårt att hålla koll på alla namn. Julbordet bestod av ungefär samma rätter som Thanksgivingmiddagen och så klart avslutades det hela med alla möjliga bakelser. Den återstående dagen åkte vi och tittade på Elvis Presleys barndomshus som ligger i Tupelo. Ett litet skrutit hus som ser ut som en friggebod i jämförelse med Graceland.

Resten av lovet spenderades i Dallas. En av kvällarna åkte vi med några av mina kompisar och Ninas kompisar och kollade på en hockeymatch mellan Dallas Stars och New York Rangers i American Airlines Center, Downtown. Jag hade varit där en gång tidigare och kollat på Dallas basketbollag ”The Mavericks”. Enligt mig var hockey roligare, till stor del på grund av att det på isen fanns ett antal svenska spelare såsom Henrik Lundqvist i Rangers målbur. Dallas stars vann och vi kunde lämna arenan som stolta dallasbor.

År 2014 avslutades på den italienska restaurangen Terilli’s där det var fullt ös ända in på tolvslaget. Vi alla skålade tillsammans och gick upp på restaurangens takterass för att se alla fyrverkerier. Då det var kallt och började snöa såg vi inte så mycket fyrverkerier vilket inte gjorde så mycket då kvällen var lyckad hur som. 2014 har bjudit på många härliga minnen och jag är säker på att 2015 kommer bjuda på än fler!

Turkey Trot

Turkey Trot

Thanksgivingmiddag

Thanksgivingmiddag

En skandinavisk affär som vi har hittat i Plano.

En skandinavisk affär som vi har hittat i Plano.

Chandler's graduation

Chandler’s graduation

Graceland

Graceland

Elvis vardagsrum

Elvis vardagsrum

Ett antal skivor

Ett antal skivor

IMG_0911

Elvis plan

Elvis plan

Elvis gravsten i bakgrunden

Elvis gravsten i bakgrunden

Bron som länkar Tennesse med Arkansas

Bron som länkar Tennesse med Arkansas

Beale street

Beale street

Elvis barndomshem

Elvis barndomshem

IMG_0998

30 oktober – 2 november – En resa till Golfkusten

För ett par veckor sedan (30 okt – 2 nov) åkte jag och Nina för andra gången till golfkusten och New Orleans. Första gången var en snabbvisit för att hämta en ny bil och för att träffa Ninas familj som hade kört denna nyinköpta bil från deras hemstad i Mississippi. Denna gång hann vi bara se en bråkdel av vad New Orleans har att erbjuda vilket medförde att vi bestämde oss för att ta ytterligare ett besök under Halloween och dess festligheter. Denna gång bodde vi inte inne i New Orleans utan istället i en liten fiskeby en timme utanför. Vi hade hittat en liten stuga som låg 100 meter från golfkustens milslånga stränder och som även tillät katter…

När vi kom fram på onsdagskvällen var vi trötta efter den åtta timmar långa bilresan som mest hade bjudit oss på vidsträckta plana åkermarker och en hel del tallskog. Även fast det var gångavstånd till hamnen och restaurangerna bestämde vi oss för att vara riktiga amerikanare och ta bilen. Vi var utsvultna och slog oss ner vid ett bord på fiskrestaurangen ”The Blind Tiger”. Det var inte fullproppat med folk vilket inte var förvånansvärt då semesterorten just hade övergått till off-season. Jag åt gambas medan Nina tog en fisktacos; är man på golfkusten måste man passa på att äta färsk fisk och skaldjur som är svårt att hitta i Dallas. En av servitriserna som serverade oss var ny på jobbet och verkade inte riktigt förstått vad jobbet innebar. Istället för att välkomna nya gäster satte hon sig ner vid bordet för att prata med oss. Medan andra servitriser kom och plockade av bordet satt hon kvar och konverserade vilket gav oss en trevlig stund och ett gott skratt. Managern på restaurangen var däremot inte lika glad och kvällen slutade med att vår bordskamrat fick tvätta toaletterna.

Nästkommande dag vaknade vi upp till solsken. Jag tog en löptur för att kolla in stranden och alla dess ”beachhouses”. Många av dessa är nybyggda och står på pålar vilket är en följd av stormen Katrina som totalförstörde vissa områden längs golfkusten. Genom att husen står på pålar skyddas de boende från stora flodvågor som kan uppkomma vid extremt väder. Senare tog jag och Nina bilen för att köra längs kusten och kolla in olika små fiskehamnar längs vägen. Av de många fiskerestauranger som fanns på vägen stannade vid en som hette ”Steve’s Marina”. Denna gång blev det en räkpasta som vi avnjöt med utsikt över en skaldjursluktande hamn. Bilfärden fortsatte sedan vidare mot en stor klädes-outlet som vi lämnade med ett antal fullproppade kassar. Klockan hade hunnit bli mycket och vi begav oss åter till stugan för att göra oss iordning inför kvällens festligheter.

Det var fredagskväll och Halloween i New Orleans. Allteftersom vi kom närmare de franska kvarteren började gatorna flockas allt mer. Det var helt annorlunda sen förra gången då det knappt var en människa på gatorna. New Orleans är definitivt en stad som sover på dagen och är vaken på natten. Efter att ha fastnat i en parad med bilen i en halvtimme hittade vi en parkeringsplats. Redan innan hade vi bestämt att vi skulle på en spökvandring som började lagom till vi anlände. Denna spökvandring berättade om olika spökhus och övernaturliga varelser som hade skådats i de något spöklika husen i de franska kvarteren. Vandringen var lång, lite väl lång tyckte vi då vi inte hade hunnit äta innan. Detta medförde att vi direkt efteråt tog raska steg bort från spökena till närmaste restaurang. På restaurangen testade jag för första gången alligator vilket var supergott. Detta kan mycket bero på att den var som allt annat friterad och doppad i sås vilket medförde att man inte kände alligatorsmaken så värst mycket. Kvällen fortsatte sedan på Bourbon Street där de stora festligheterna håller hus. Alla var utklädda i alla möjliga utstyrslar; inte bara ungdomar utan även pensionärer…

Dagen efter tog vi återigen bilen längs kusten för att stanna på lite olika ställen som vi inte hann med förgående dag. Vi körde bland annat förbi Jefferson Davis gigantiska residens kallat Beauvoir. Davis var president för de amerikanska kofedererade staterna (sydstaterna) under det amerikanska inbördeskriget som pågick 1861-1865. Under eftermiddagen träffade vi två av Ninas gamla collegekamrater. Nina gick på college inte långt ifrån kusten i Mississippi och har därför många vänner härifrån. Tillsammans åkte vi till en casino för att käka en stor skaldjursbuffé.

På söndagen var det dags för hemfärd. När vi vaknade på morgonen hade temperaturen sjunkit till nollgradigt. Detta var något vi inte hade räknat med i klädväg vilket gjorde att vi snabbt värmde upp bilen för att inte frysa ihjäl. På vägen hem stannade vi ännu en gång i New Orleans för att käka lunch på en restaurang med utsikt över Mississippifloden. Staden är verkligen helt annorlunda på dagen då det är främst turister som fyller upp gatorna. Något intressant som jag bevittnade i dagsljus var att på vissa av husen fanns ett antal sträck. Nina berättade att varje sträck symboliserade en person som hade dött i hemmet under stormen Katrina. Jag har under resan insett att det på många ställen längs sydkusten finns saker som påminner om den förödande stormen Katrina.

Resan var verkligen toppen och vi kunde inte ha fått bättre väder! Halloweenfirande i USA är ni avbockat på listan.

Hus byggt på pålar.

Hus byggt på pålar.

Stranden

Stranden

Fyr längs kusten

Fyr längs kusten

Steve's Marina

Steve’s Marina

Friterad alligator

Friterad alligator

Restaurang New Orleans

Restaurang New Orleans

8 November – Frågan är vad som inte har hänt…

Jag vet, jag har inte lagt upp något på bloggen på länge. Detta har dock sin förklaring, de senaste veckorna har varit fullspäckade med allt från konstutställning till Texas State Fair och homecoming. Sist men verkligen inte minst har det även varit min födelsedag.

Jag börjar med konstutställningen. Jag hade blivit inbjuden till den svensk-finska konstnären Yrjö Edelmanns vernissage i Dallas Downtown Art District. Då Nina just hade börjat jobba på den tre veckor långa Texas State Fair med långa arbetsdagar fick jag på egen hand sätta mig i en taxi ner till Downtown med kammat hår och nerstoppad skjorta. Jag kände mig som en riktig businessman i taxin med skyskraporna som reste sig framför mig. På vernissaget var det besökare främst från Dallas men även från andra delar av USA. Även lilla svenska Kalmar hade TRE representanter då jag träffade två kalmariter som var på resa genom USA och kompisar till Yrjö. Runt omkring mig kunde jag alltså höra svenska röster vilket var lite ovant. Att prata svenska öga mot öga var något jag inte hade gjort på en och en halv månad vilket gjorde det extra roligt. Efter ett trevlig konstutställningen med både svensktalande människor och presentliknande motiv kom Nina och hämtade mig. Vernissaget hade garanterat stimulerat mitt konstsinne liksom mitt svenska språksinne!

Veckan efter gick väldigt snabbt då jag både hade en fullspäckad helg att se fram emot och en ledig fredag. Alla elever på skolan fick under torsdagen en fribiljett till Texas State Fair som de under sin lediga dag kunde ta tillvara på. Jag och några kompisar tog därför tidigt på fredagen tåget till ”The Big Fair of Texas” som kan liknas vid ett stort nöjesfält/zoo. Den har bara öppet tre veckor om året vilket är förståligt då karusellerna inte var någon höjdare och djuren var inte mer spektakulära än de du kan se på en vanlig bondgård. Dock åker folk oftast inte dit för dessa attraktioner utan istället för all mat. Det är inte vilken mat som helst utan amerikanernas favorit, friterat. På Texas State Fair friteras inte bara det vanliga, pommes och kyckling, utan de har valt att tänja lite på gränserna. Här serveras det allt ifrån friterad kaksmet till friterad coca-cola. Deras filosofi verkar vara ”göra det onyttiga ännu onyttigare”. Bortsett från det friterade fanns det så klart andra onyttigheter som våffelliknande funnel-cake, kanelbulleliknande cinnamon-rolls och söt lemonad. Blodsockernivån hade definitivt nått nya höjder när vi begav oss hemåt runt fyratiden.

Vad jag inte hann med på Texas State Fair under fredagen bockade jag istället av under de två kommande dagarna. Under lördagen hängde jag med Nina till hennes del av nöjesfältet där Chevrolet har sin körbana. Jag fick test-åka de flesta utställningsbilarna och avslutningsvis tog Nina med mig på en tur i deras värstingbil, Corvette Stingray. Det var en minst sagt fartfylld dag som avslutades friterade räckor och red velvet funnel cake.

Jag vaknade med spänning dagen därpå då det var min 18-årsdag och visste att Nina hade en överraskning som väntade. Vid födelsedagsfrukosten öppnade jag all post från Sverige och möttes av många fina grattis-hälsningar. Efter frukosten blev jag ombedd att byta om till oömma kläder och sätta mig i bilen. Efter en kort bilfärd stannade Nina vid den närliggande sjön, White Rock Lake, där jag kunde blicka ett antal kanoter. Vi begav oss direkt ut på sjön och paddlade sedan in i en av många tätbevuxna bifloder som mynnar ut i sjön. Runt omkring oss simmade små sköldpaddor vilket var det enda levande vi kunde urskilja i sjön. Födelsedagen fortsatte sedan med ett tredje besök på Texas State Fair och en tur upp i ett högt observatorium. Utsikten var otroligt häftig, man såg de pampiga skyskraporna i Downtown liksom alla omringande bostadsområden. Dagen fortsatte sedan på höga höjder då jag och Nina svidade om till finkläder och begav oss till den sista överraskningen, Reunion Tower. Reunion Tower är en 171 meter hög byggnad i Downtown Dallas. Toppen av byggnaden kan liknas vid en kupol och inne i kupolen finns en mycket häftig roterande restaurang. Detta gjorde att man fick en fantastisk utsikt från alla håll medan man satt och käkade. Då mörkret hade börjat falla in kunde man se de belysta skyskraporna så väl som ljuset från Dallas alla hårt trafikerade vägar. Likväl som utsikten var även maten fantastisk. Till förrätt åt vi calamari och fortsatte sedan med ”red snapper”. En perfekt födelsedag avslutades sedan med en perfekt pumpacheesecake.

Och så var det äntligen homecoming-vecka, veckan som alla elever på skolan hade väntat på. Det är inte bara väntan utan även mycket förberedelser inför detta spektakel. De flesta killar bjuder med en date genom att visa upp en kreativ skylt där de på något vis förmedlar sin förfrågan. Jag skrev min skylt på svenska och för att förtydliga skrev jag även med engelsk text på baksidan. Till daten ska man även köpa en så kallad ”mum” som kostar skjortan och ett noga utvalt corsage. I gengäld får jag en så kallad ”garter” och en även ett corsage.  Är ni lika oförstående som jag första gången ni hör ”mum” och ”garter” så ta en titt på bilderna nedan.

Under onsdagen anordnades den årliga homecoming-paraden. Denna parad innehöll olika bilflak som representerade olika sektioner på skolan. Exempelvis hade cheerleadingen ett flak och fotbollslaget ett annat. Det hela anordnades för att peppa alla elever lite extra inför helgens amerikanska fotbollsmatch och homecoming-dansen.

På fredagen var det dags för den amerikanska fotbollsmatchen eller homecomingen-matchen som den också kallas. Folk var taggade till 110% och läktaren var nästintill slutsåld. Matchen blev tidigt något ödesdiger då vår skola hamnade i underläge. Läktaren tappade stämningen och det blev inte lika ”hajpat” som folk hade väntat sig. Hur som helst var det en häftig upplevelse och folk lämnade inte matchen med sura miner då de visste att morgondagen inte kunde gå fel.

Jag steg upp tidigt på lördagen för att åka och köpa en slips till kvällen. Det var full kostym som gällde och inga detaljer skulle lämnas åt slumpen. Kvällen började hos min date Sophie där vi tog miljontals med kort. Efter det hämtade några kompisar upp oss och vi begav oss till ”juniors” gemensamma fotografering. Efter ett antal poseringar åkte vi vidare till ”seniors” fotografering. Halvt blind av alla fotoblixtar hoppade vi sedan på ”senior’s party bus” som först tog oss till en mexikansk restaurang och sedan vidare till dansen som var i Downtown Dallas. Det var något av en kulturchock att se hur de dansar här. Är ni intresserade av hur det ser ut kan ni genom youtube söka på ”grinding” vilket denna dans kallas. Efter dansen begav sig alla i partybussen till en efterfest med ”bonfire”. Runt elden satt vi inpå småtimmarna och kom överens om att kvällen hade varit fantastisk.

Nu vet ni vad jag har gjort de senate veckorna. Förra helgen var det Halloween och jag och Nina tog en tur till New Orleans och Mississippi. Det är dock en helt annan historia som jag lovar kommer komma upp på bloggen inom inte allt för lång tid.

För att förtydliga det här med ”juniors” och ”seniors” så är jag en ”junior” medan min date Sophie är en ”senior”. Detta medförde att vi var tvungna att åka till både fotograferingarna. Skillnaden är att ”seniors” är äldst på skolan och anses lite bättre än alla andra… De har även speciella privilegium som till exempel egna designade parkeringsplatser på skolan.

"Big Tex" en hög staty på Texas State Fair

”Big Tex” en hög staty på Texas State Fair

Friterad kaksmet

Friterad kaksmet

IMG_0272

Utsikt från observatoriet. I mitten av Texas State Fair fanns en stor arena.

Utsikt från observatoriet. I mitten av Texas State Fair fanns en stor arena.

Corvette Stingray

Corvette Stingray

Nina och katten Kroshka

Nina och katten Kroshka

IMG_0239

IMG_0245

IMG_0242

Födelsedagsmiddag i Reunion Tower

Födelsedagsmiddag i Reunion Tower

Homecoming parade

Homecoming parade

IMG_0319

IMG_0317

Cheerleadingflaket

Cheerleadingflaket

Detta är en "garter" som fästs på armen. Tjejen har en liknande pryl (mum) som de hänger runt halsen.

Detta är en ”garter” som fästs på armen. Tjejen har en liknande pryl (mum) som de hänger runt halsen.

Jag och Sophie

Jag och Sophie

IMG_0363

Notera de två corsagen. Jag har fäst min på kostym medan Sophie har den runt handleden.

Notera de två corsagen. Jag har fäst min på kostymen medan Sophie har den runt handleden.

Jag och Nina

Jag och Nina

Grant, Jag och Jake

Grant, Jag och Jake

Abbey och jag

Abbey och jag

IMG_0356